Metod
Min metod jag valt att använda mig av är en kvantitativ metod. Jag skickade ut enkäter till Röselid och Torpskolans 9:onde klassare. Anledningen till varför jag väljer att skicka till de skolorna är att Torpskolan är skolan i Lerums kommun med bäst snitt-merit av alla niondeklassare i, de ligger på 251 poäng. Jag jämför de med Röselidsskolan eftersom de ligger på ett lägre snitt-merit bland niondeklassare, på 219 poäng.
Enkäten distribuerades till eleverna via lärare på skolorna. Min kontaktperson på Röselidsskolan var David Lycke, enkäten delades till honom och därpå delade han ut det till deras svensklärare. På Torpskolan hade jag kontakt med rektor Ann-Charlotte Jonasson, hon delade den därpå med skolans ledningsgrupp som skulle få ut det till skolans fem 9:onde klasser.
Under vårterminen 2022 utfördes en enkätstudie på 9:onde klassare på Röselid- och Torpskolan. Eleverna på de båda skolorna fick svara under lektionstid och den fördelades med hjälp av respektive lärare. Den var till för att få fram resultat om hur elever på de olika skolorna studerar på lektionstid och hur det studerar hemma. Enkätstudien bestod av 13 frågor där det var obligatoriskt att svara på alla.
I enkäten på Röselidsskolan var det 37 elever som svarade, 23 pojkar, 12 tjejer och 2 som identifierar sig “annat”. På Torpskolan var det 110 elever som svarade på enkäten, 59 tjejer, 42 pojkar och 9 “annat”.
Jag har dock valt att plocka ut ett visst antal outliers från “annat”, tog ut 4 personer från Torpskolan eftersom man tydligt kunde se på deras svar att det var oseriösa och opålitliga. Då fick vi totalt ut 5 personer från “annat”.
Reliabilitet & validitet
Denna enkätstudies reliabilitet är baserad på det höga antalet elever som deltog, det var näst intill alla elever på respektive skola och 9:onde klass som deltog. Den blev svarad på under lektionstid och under lärares uppsyn. Enkäten har gett en högre reliabilitet bland pojkar än bland flickor då det fanns ett mer jämnt antal över de båda skolorna kontra tjejer där det var 59 på Torpskolan och 12 på Röselidsskolan. Det är svårt att lyckas att få en välgrundad och opartisk syn för de som klassar sig som annat då det endast är ett fåtal personer som gör det. De två på Röselidsskolan blir de avgörande för hela den gruppen och då blir reliabiliteten lägre eftersom detta kan förändras från dag till dag.
Validiteten i min enkätundersökning är relativt stark, frågorna eleverna fick svara på gör att jag får ut en bredare bild för hur jag vill få fram mitt resultat. Validiteten reflekteras då i att alla som svarar på frågorna är tvungna att svara på exakt samma frågor.